Temperament under ytan

Det finns en stark Lars Gullin-tradition i Umeå, så stark att den räcker för en helkväll med dennes musik. Största erkännandet för detta förtjänar trumslagaren Sten Öberg, som startade sin Gullingrupp för över 35 år sedan.
Denna torsdagskväll spelar Sten även i pålitlige barytonsaxofonisten P O Moritz kvartett Barytones, som har en celeber gästsolist i danska altsaxofonisten Christina von Bülow. Hon bjuder på en spelstil vi nu sällan hör, så kallad cool jazz. Det betyder inte att hennes spel är kallt eller okänsligt, mer att det är behärskat och välformulerat.
Inga expressiva utbrott eller impulsiva snedsprång, hennes solon löper i långa linjer, logiskt uppbyggda. Intellektuellt, javisst, litet i Lee Konitz anda, men von Bülow har en skön ton med en stilla glöd och i hennes understatements finns spänningar som håller kvar intresset.
Danskan får stort utrymme både hos Moritz och senare även i Gullingruppen, men övriga musiker hinner också göra avtryck. I ”Decent eyes”, som är en slags free-for-all gör samtliga blåsare fina insatser: Pär Wretling, trumpet, Mikael Elofsson, trombon, Lars-Göran Ulander, altsax, Henrik Blommé, tenorsax, och Staffan Öberg, barytonsax, liksom även pianisten Thomas Olsson.
Det finns ett självförtroende i ensemblen som märks i solospelet, inget velande, utan kraft och uttrycksfullhet. Skillnaden mot Barytones är att där känner man sig förflyttad till 1950-talet fullt ut, medan Gullingruppen har fönster öppna åt andra håll.
Naturligtvis spelar man ”Danny´s dream”, i ett stämningsfullt arrangemang och långt, lyriskt solo av von Bülow. När det sedan drar ihop sig till final i ”The flight” spräcker hon upp ordentligt och visar att det finns temperament under den behärskade ytan.
En stark, lokal jazzkväll, kryddad med en intressant gäst.
Gunnar Wiklund

Count per Day

  • 18598Antal besökare totalt:
  • 39Besökare idag: